belowsurface

Tänkte skriva lite om mina sjukhusvistelser under det senaste året.
Totalt har jag varit inlåst i 9 månader på olika psykiatriska avdelningar, pga att jag har mått så dåligt och försökt tagit livet av mig hur många gånger som helst. Jag skriver inte detta för att provocera utan för att det är min sanning och nu har jag kraft och vågar uttrycka mig med ord istället för att hålla allt inom mig. 
Det är slut på hemligheter för mina kära, jag har berättat, vissa har stöttat mig oerhört mycket och vissa har tagit avstånd pga att dom inte vet vad dom ska säga eller göra...tråkigt eftersom det enda dom hade behövt göra var att bara vara som vanligt!

När jag blev inlagd för första gången så hade jag försökt tagit livet av mig hemma hos min Mami, åkte med ambulansen in till akuten och blev inlagd. Det enda jag ville va att få komma ut och sluta mitt liv. Jag blev då inlagd på LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård, och hade en svans efter mig hela tiden (x-vak en personal som följer med en överallt). Jag fick inte gå och kissa själv, jag fick inte duscha ifred och jag fick inte sova själv. Hela tiden hade jag en personal efter mig pga min suicidalrisk var extremt hög.

Dom första 2 veckorna var jag nästan okontaktbar, jag låg bara i sängen fullproppad med en massa mediciner och jag åt ingenting, jag orkade inte ens duscha. Jag var verkligen nere på botten...Men det var här jag träffade min räddande ängel, min underbara Pia, som verkligen räddade livet på mig där. Pia betyder jättemycket för mig och hon kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta!!!

Den första vårdperioden låg jag inne lite över 3 månader... tänk er att sitta inlåst och inte få gå ut! Jag kan lugnt säga att det var min värsta sommar någonsin! När jag väl fick gå ut med personal och anhörig kunde jag inte kontrollera mig själv utan jag handlade rakblad i smyg, tog tabletter och en massa annat.

En gång som jag kommer ihåg så väl är när jag var ute med Mami för första gången sen jag blev inlagd, då gick vi till mataffären och handlade lite tidningar, godis o självklart åkte det med rakblad so jag skulle ha på avdelningen och ge dem till personalen och sen säga till dom att jag ville raka armarna och benen. När vi kom till entrén i sjukhuset så sprang jag in på toaletten och låste in mig, jag skar sönder armarna helt och blodet forsade, jag grät hystersikt och fick en storpanikångestattack, jag vägrade öppna dörren. Min Mami kallade på väktaren och larmet  fylldes hela toan full med vårdpersonal, jag var okontaktbar ända tills Pia kom springandes, dom hade ringt avdelningen och Pia sprang för att hon visste och hörde att det var jag. Förlåt mig Mami för det här! Jag älskar dig!!!

fortsätter o skriva mer sen...ycket energi att skriva det här eftrsom det är så laddat ämne för mig...
men nu bjussar jag på en bild från min hall.....och ja jag ska försöka "fånga alla dagar" som jag kan!!!


Förresten så är alla foton mina barns händer och fötter! Mina gullepluttar!!!

Kramkram// Sofie

Jag och Mami var till Söder idag, jag skulle dit på ett möte och det gick jättebra! Ser fram emot att få svar nädta vecka...sen kan jag berätta här i bloggen vad det handlar om men just nu kan jag inte säga något än...

Sen åkte vi till SKHLM och shoppade lite, blev bara leksaker den här gången, Mami köpte en sån där sparkcykel som det går reklam för på tv med nån hoppbräda på?!? Aja kommer iallafall ha en blivande 5-åring som kommer att bli helt lyrisk! Och jag köpte en bakugan-dvdbox....allt handlar tydligen om Bakugan just nu! *min gullplutt*

Idag har jag haft det riktigt jobbigt när jag vaknade o några timmar efter...vaknade med megaångest och tryck över bröstet...kändes som jag skulle explodera, det gjorde ont i vartenda andetag jag tog, och om jag måste välja mellan den här tytpen av ångest och panikångest så väljer jag hellre panikångest...iallafall om jag är hemma eller på sjukhus...för den värken jag får gör riktigt fysiskt ont!!!


Här är föresten halsbandet jag fick av gubben min i bröllopspresent...ganska så usel bild så jag får nog ta en ny...men det är iallafall Rock by Sweden (Laila Bagges kollektion). Riktigt snygg IRL!

Nej nu ska jag gå o sova...ja jag e en partypooper idag!

Gonatt, hörs imorron! // Sofie

Imorse åkte jag o maken till Bauhaus o handlade golv till övervåningen! Kommer bli skitnice när det blir färdigt! Idag kommer makens storasyrra och hennå då får dom hjälpa oss lite med golvet ;-)

Annars så sitter jag i ringer en massa samtal som jag måste få avklarat... kan inte berätta vad det handlar om just nu men sen när allt är klart så kommer jag o berätta!

Ibland måste jag påminna mig om att jag måste vara stark, jag måste kunna gå vidare och lämna allt gammalt skit bakom mig, men jag pendlar mycket i humöret, ena dagen kan jag må tiptop och nästa dag kan allt vara skit så jag knappt kommer ur sängen....

Nästa måndag ska jag få träffa min nya terapeut hos DBT-teamet....så jag ska få börja där för att lära mig andra verktyg för att klara av vardagen! Slippa alla aggressions-utbrott, kunna sluta skära mig och sluta försöka ta livet av mig....vet inte hur många gånger det senaste året som jag försökt tagit livet av mig...men jag har misslyckats varje gång, så det är nog meningen att jag ska vara kvar här hos min familj! Och det största framsteget är att jag VILL verkligen vara kvar och jag vill leva. Brukar tänka såhär: Jag vill inte dö men jag vill inte leva. Så känner jag när allting blir för mycket...jag vill inte leva med alla minnen, alla flasbacks och bilder jag får, äckliga vidriga bilder, då känner jag att jag inte vill leva men samtidigt så vill jag inte dö pga mina barn och min man!

Lifés a bitch sometimes!!!

Hörs senare// Sofie

Har ingen bra dag idag heller, vaknade 05.30 o gick upp med barnen, gav dom frukost, klädde på dom o sen gick vi iväg till dagis.
Vaknade av att jag hade jätteångest....sån ångest som jag får ibland när det känns som att man har 500kg liggandes på bröstkorgen och halsen, annars brukar jag bara ha panikångest för det mesta, så nu går jag runt med en stor klump....!

Blev ledsen av ett inlägg på facebook, där en vän till mig som ska få barn sa att hon bortskämd av sin pappa med saker till bebisen o möbler till nya hemmet. Då kände jag ett hugg i hjärtat, den vetskapen om att jag har INGEN pappa, jag bryr mig inte ett dugg om sakerna hon får eller så, jag känner bara saknaden av en pappa som bryr sig om en och älskar en! Sen kommer inte mina barn att få träffa sin morfar heller och det känns sucky!!!!
He´s a sucky person!!!

jaja snart ska jag åka o handlia lite mat och fredagsmys till familjen, blir nog o hyra en film o softa idag men imorgon blir det PARTY ute på Solsidan!!!!!

Bjussar på en bild från partyhuset <3 Nice va?!!!


See Ya bebes <3 // Sofie

Nu har jag varit o shoppat lite....blev bara en BH (skitsnygg balconnette-BH) från Change, se fyndade jag en jeansskjorta på Gina för 49:- <3
Sen gick jag runt i affärerna o strosade men hittade inget mer....



Nu ska jag snart hämta kidsen på dagis...o maken ligger i jacuzzin o badar just nu!

Hörs senare!!

I´m trying my best, to give my all, to be complete, to be a mother, to be a good wife, to be a good person...!

Kan ni inte se i mina ögon att jag försvinner, en bit av mig dör, smärtan är outhärdlig ibland.

Mycket har hänt på sistone, på något sätt har jag blivit "starkare" utåt men inombords är jag fortfarande trasig, men jag kämpar, vill inte ge upp som jag ville förut, jag vill inte dö längre, jag vill bara inte leva med konstant smärta.

Min man och mina underbara barn; Jag älskar Er för alltid och kommer alltid att göra det, det är ni som får mig att kämpa, att få upprättelse, att rättvisan ska segra, jag har förlorat så mycket dom 2 senaste åren, legat på sjukhus i 9 månader utav 12 det senaste året, jag vill inte attdet ska hända igen, vill vara hemma med min familj.

I don´t want my little bit of heaven o become dark again....

Jag vill säga adjö, hejdå adios till mina minnen, leva i nuet och se en framtid!

I don´t know where I´m going and I don´t know how but I will listen to my heart!