Farmor

Farmor,kära farmor!
Jag saknar dig så det skär i  hjärtat på mig,  du har alltid betytt mycket för mig och vi har stått varandraväldigt nära, när jag var liten bodde vi hus mot hus och jag träffade dig varje dag, sen flyttade jag och pappa och vi ringde till varandra varje dag istället.

Nu har jag inte träffat dig på några år, det var månader sen vi pratade i telefonen, jag tänker på dig ofta och gråter i min ensamhet när ingen annan ser, jag gråter i soffan när alla har gått o lagt sig, vill inte visa att jag är ledsen hela tiden för alla. Pokerface on!

Det som sårar mig så är att du inte tror på mig när det gäller pappa, varför skulle jag ljuga om en sån sak? skulle jag ha mått så dåligt som jag gör om jag bara hittade på? skulle jag ha försökt tagit livet av mig alla gånger det senaste året?

Men jag, lilla Sofie, saknar min farmor så fruktansvärt mycket, jag sitter o gråter nu när jag skriver det här, jag vill att du ska tro på mig, jag vill få en kram av dig, jag vill krypa upp i soffan o ligga i din famn o få tröst av dig... men du har bara vänt mig ryggen och vill inte veta av mig längre....för dig är jag död!

Fanfanfan jag älskar dig ju så mycket!!!!!

:-( 
// Sofie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0